När vi sågs sist var läget absolut under kontroll! Sen har ju ännu en vecka gått å jag har delgetts fler positiva besked som ger lite ny energi och stärker min egen känsla att Jag fortsätter läka på rätt sätt och åt rätt håll. Jag hade ju en läkartid i onsdags för att följa upp mitt höga blodtryck och parallellt med det skulle ju en del provsvar levereras! Natten innan kom de där hjärnspökena ni vet? De som säger att skiten har kommit tebaxs å nu förmodligen i lungorna? Att jag tänkte lungorna är för att jag har någon slags förkylning och det som stör är att jag hostar å låter som ett tröskverk. Nån snuva har jag knappt och min slutsats blev då lungpaj! Det är ju fasiken att jag tror att jag är doktor oxå?. Hur som, jag pallrade mig iväg till vårdcentralen på onsdag morgon, regnet öste ner och hösten var ett faktum. Anmälde mig i luckan och fick sitta i ett för mig helt nytt väntrum! Kom en sköterska och ropade upp Lise-Lotte,jag reste mig förstås,men se där,vi var fler Lise-Lotte!! Å inte var det mig dom menade heller. Fick snällt vänta lite till jag! Sen så,in på rummet o vila i väntan på läkaren. Fjärilarna fladdrade på men kände oxå att det här kommer bli bra och jag kommer gå härifrån å vara nästintill frisk! Åå så blev det ju oxå. Samtliga mina blodvärden, lever,njurar,hjärta och lungor är som de ska! Blodtrycket håller rätt nivå,tack vare mediciner,men ändå! Kände mig förstås supernöjd och glad. De biverkningar som är kvar är det bara att förhålla sig till liksom tröttheten. Det vet jag ju vid det här laget och bara hantera och fortsätta framåt i lagom takt! Så ingen lungpaj med andra ord,men jag har fortfarande en jäkla hosta......

Vad har annars hänt i veckan?? Jo har hunnit med att fira en fyrtioåring på jobbet, även en femtioåring, så tårta har stått på agendan! Å en hel del arbete,både roligare saker å en del lite sådär småtråkiga. Jag märker dock att jag prioriterar annorlunda. Är inte lika delaktig i precis allt och känner mig bekväm i det. Avstår hellre från vissa saker och lägger energi på det som behövs. Orkar ju inte heller ösa på och inte heller åka kors å tvärs på exakt allt. Det är ju ff så att jag är viktigast och så länge jag gör det jag är anställd för är det helt lugnt,så det så!

Igår var jag ledig å ägnade dagen åt begravning av en anhörig. Aldrig roligt eller bekvämt men ett nödvändigt ont. Allt gick bra och vi hade en fin stund tillsammans i kyrkan. Konstigt det där, vi ses,hela släkten nästan bara vid dessa tillfällen. Å andra sidan det är liksom livets gång för det enda vi vet säkert är att vi ska dö....usch tungt å tänka på så jag släpper det just nu!

Idag är det helgdag,stilla å tyst därute. Jag skrotar runt i grodrocken och har det bra! Vankas lite party till kvällen med god mat å trevligt sällskap, blir bra det! Så jag hoppas ni oxå har en bra och stillsam helg!/ Kram