God kväll på er! Dagarna går och jag får på nåt märkligt sätt tiden att gå. Ibland blir jag förvånad själv över det. I det där livet före cancern hade jag i princip aldrig tid att reflektera över hur jag skulle få tiden att gå..det var då det. Numera gör jag saker lugnare, unnar mig pauser och sprider på aktiviteter över tid. Det är ett ganska stort jobb för mig att hålla tillbaka och kräver energi. Å andra sidan säger kroppen stopp om jag liksom hoppar över att ta det lugnt. Samtidigt upplever jag att det är helt ok att skynda långsamt och att jag på sikt nog kommer att trivas med det oxå. Fast lite lätt att glömma i vissa lägen.

Efter att ha arbetstränat i måndags har jag märkt att den sk.arbetshjärnan börjat vakna till liv. Det känns liksom oundvikligt att hålla jobbet ifrån mig. Finns ju en del att göra, fundera på och planera för. Jag vet mycket väl att jobbet väntar på mig och att min chef inte pressar mig på nåt sätt,snarare tvärtom. Det är ju mest jag själv som hamnar i tvivel på en massa saker och på min förmåga och kapacitet. Nog jobbigt är det!!

Igår hade jag en bra dag, städade lyan och unnande mig lite vila. Kvällen ägnade jag åt social träning och god mat på lokal. Jag gillar ju att äta ute och nu när maten ånyo smakar mums är det ju än bättre! Idag har jag ägnat mig åt mina blommor såväl ute som inne. De behöver oxå,precis som vi omvårdnad och lite pep talk;-) fast mina blommor är, om jag får säga det själv, rätt fina! Efter det har jag varit på stan och passade på att helghandla lite oxå. När jag cykla hem blev himlen svart och det föll regn. Jag blev, förmodligen för första gången i mitt liv, riktigt glad att det börja regna! Det trista är att det bara småduggar fortfarande:-( hoppas på ett litet skyfall å åska så luften blir klar igen. Jag hade nu tänkt baka en tårtbotten, eftersom jag fyller år imorgon. Jag firar inte min födelsedag nåt särskilt men en tårta vill jag ha. Å det känns riktigt kul att få baka, det har jag knappt gjort under senaste halvåret, så jag har lite att ta igen på den fronten, så det så! Vi ses och hörs/ Kram