Just precis så känns det idag. Min vana trogen dvs.full fart framåt försöker jag stå på framåt! Ni vet så där tuta å köra;-) Å vad händer då tror ni!? Jo då kroppen påminner mig, lite sådär elakt, nä nä Lotta,vi är inte redo att köra på full gas, växla ner och backa igen. Fatta hur tjatigt det kan vara. Det innebär ju oxå att jag får en hel del tid att tänka och känna efter hur jag mår,såväl invärtes som utvärtes! Och just idag mår jag rätt ok, bara ben och höfter som är stela! Jag tror ibland att jag blivit ledbruten,å det har jag ju på ett sätt förstås! Det vet vi ju vid det här laget, cellgiftsbehandling innebär ju bland annat taskig benmärg och krig ikroppen vissa stunder. Jag är tacksam att det inte är krig hela tiden!

Men fy fasiken, ibland är det,för mig så svårt så svårt att acceptera allt som följt med denna djävla skitsjukdom. Tankarna far ibland till att hur kommer det sig att just jag drabbats? Det betyder inte att jag tänker att någon annan skulle ha drabbats det betyder däremot att olika falla ödets lott:-( det kallas livet lixom! Alltså fortsätta tänka positivt, använda all tid till återhämtning och ta hand om mig så gott jag kan och förmår. Det är det som är det primära fortfarande. Å det går som ni förstår bättre vissa dagar. Hade ju lite jobbigt fred och lördag, sen vände det igen. Den här berg å dalbanan jag är i är ju så. Vissa dagar riktigt pigg å andra lite mindre pigg. Fast ingen ska tro att jag ger upp! Nä nä så länge jag inte vet nåt annat är jag fortsatt så frisk jag kan bli!

Igår var jag på stan och just då kände jag att det brände till i min hjärna! Jag ville skrika lite men naturligtvis gjorde jag inte det. Men så här är det, jag vill INTE ha min peruk å helst inte någon annan huvudbonad heller. Men ibland funderar jag på att sätta en post it lapp i pannan! Märkt med:jag har cancer och för att bli frisk offrade jag mitt hår,frågor på det?? Å jag tror inte jag inbillar mig att en del glor som de aldrig sett en människa med lite grått och vitt väldigt kort hår förut! Själv tycker jag ju att det börjar bli typ en liten liten frisyr! Å jag slutade ju bry mig för länge sen om detta hår. Det kommer ju tebaxs! Men som sagt en del tror väl jag är en Alien som hamnat fel;-)

Så nu fick jag gnälla lite! Det är jag inte särskilt bra på men det där var ju ett rätt bra försök,om jag får säga det själv! Ja ja Hur som helst för dagen har vi äntligen fått lite sommar i Hudik. Jag har haft lite brunch gäster och vi intog brunchen på balkongen. Riktigt härligt. Jag hängde förstås under parasollet men härligt att sitta ute å käka! Nu är det ju snart dax för middag och den kan jag oxå käka ute. Så välkommen sommar!/ Kram

 

Carina V

1 juli 2014 19:25

Starka och finaste Lotta<3

lotten67

2 juli 2014 09:21

Tack! Kram

 

Annika P Å

1 juli 2014 19:37

Gud vad jag längtar tills jag får ge dig en RIKTIG kram. Det känns som flera år sedan vi sågs nu - hoppas vi kan få till en träff snart!! Ta vara på de energigivande dagarna, dom behövs!! Kramiz

lotten67

2 juli 2014 09:22

Jag längtar ju oxå men snart så! Kram

 

Rosita

1 juli 2014 23:11

Haha, tycker det låter som en bra ide, det där med postitlapp i pannan för att lätta upp sinnesstämningen. Skönt att du inte mår "pissigt" varje dag och har förmågan att ta vara på de bra dagarna. Sköt om dig så ses vi snart, hoppas jag.

lotten67

2 juli 2014 09:23

Ja ibland är jag ju lite kreativ;-) Imorgon ses vi! Kram

 

Marléne

2 juli 2014 22:06

Har för första gången slängt huvudbonaden. Går på ICA, där står en unge som stirrar på mig. Till slut säger hon -är du en tjej eller en kille? Får man slå barn?! Skulle behövt en postitlapp i pannan med köns tillhörighet men ungen kunde väl inte läsa..suck! kram

http://nattstad.se/marlenewestberg

lotten67

3 juli 2014 18:31

Bra Marlene! Ja det där har hänt mig med...Vi kämpar på!! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom den då, den här känslan som jag bävat för. Något är uppenbarligen fel hos mig. Jag som känt eller faktiskt känner mig frisk. Kurvan avseende min fysik har pekat uppåt under rätt lång tid om jag får säga det själv. Har ju ägnat mig en del åt fy...

Jajamän, nu är jag i hamn! Iallafall så nära jag kan vara i detta nu? Några av er kanske noterat eller lagt på minnet att besök på ÖUS skulle ske 7/1. Sagt och gjort,biljett bokades och klockan ställdes på 05.00 för att jag skulle ha god tid på mig ...

Det här året lider mot sitt slut,äntligen! Aldrig har väl ett år känts så långt....Ett år som inte blev som jag tänkt eller hoppats på. Ett år fullt av smärta,ångest,oro, väldigt mycket illamående dessutom. Men också fyllt av tro,hopp och glädje. Ald...

Av de orden möttes jag igår när jag gjorde ett besök på vårdcentralen. Det är ju inte så ofta jag behöver gå dit numera så det värmde fint att få lite bekräftelse på det jag tror mig känna själv. Jag mår rätt bra nu med. Kroppen fortsätter svara posi...

Joråsåatt....tiden fortsätter gå och jag hänger med! Sitter nu med adventsfrukost och kollar nyhetsmorgon Söndag. Det är även kattens dag idag, så det ska förstås firas. Mina fyrfotingar ska få räkor till middag, fint ska det va? Ute är det mörkt,lit...