Då var det som sagt dax idag att återknyta kontakten med Onkologmottagningen i Örebro. Det är väl vida känt att när jag håller på med de kontakterna kan ju allt hända! Hoppade ju upp tidigt eftersom jag tänkte det är alltid bra att starta tidigt eftersom det brukar vara en viss fördröjning i kontakt med sjukvården och landstinget. Jo jo det visade sig snabbt att jag var fel ute, det var telefontid först kl. 13.00 Där fick jag typ;-) Fick ägna förmiddagen åt lite andra sysslor och fortsätta släpa runt på benet. Men efter lunch ringde jag och naturligtvis röstsvar och en hel del såna knapptryck, ska det vara så jävla svårt att få prata med en levande människa!?!? Ibland blir det liksom för sterilt;-) Hur som helst, de ringde upp mig på utsatt tid och jag beskrev min dagsform, mina funderingar på återbesök och mitt knas ben. Ja inte fanns det ngn remiss för röntgen och inte heller för återbesök..oväntat:-( men sköterskan skulle kolla upp det liksom hon skulle kolla upp mitt ben! Så kontentan av det blir som vanligt, dvs vänta och sitt lugnt i båten Lotta! Men hur lätt är det när jag ibland är spänd som en fiolsträng och otålig till max?? Ja nu är det bara att vänta, fick dock löftet att de hör av sig imorgon. Klappat!

Sen vill jag berätta att mitt hår fortsätter växa i rasande fart, enligt min bedömning då. Jag blev superlycklig för att för första gången sen mars kan jag, om jag anstränger mig lite, kamma håret och t o m använda ett uns hårvax! Om ni bara kunde förstå den känslan!!! Det gör mig i vart fall jätteglad och lättar upp i den här svackan jag trampar runt i. Tänk, vilka omvärderingar jag gör i det här cancerträsket och vad jag lär mig nya saker och att uppskatta det lilla i livet. Och apropå att lära mig nya saker. Efter att ha haft lite kontakt i gruppen cancertjejer har jag lärt mig idag att det finns nåt som kallas cytohjärna. De ni...innebär alltså cytostatikahjärna! Å det är att det finns mycket som talar för att efter en eller flera cytostatikabehandlingar kan hjärnan drabbas av kognitiva störningar och vi cancersjuka kan därigenom få minnesförluster och blackouts....ytterligare en skit biverkan:-( Jag vet då inte om jag drabbats av det, men jag håller alla mina tummar å tår att jag skonas från det! Det är nog för mig nu, så det så. Nu önskar jag er en fin sommarkväll i solens tecken/ Kram