Usch just nu är det slitigt på nå vis. Jag har en svacka, främst psykiskt å inte blir det bättre av det onda benet:-( Jag känner mig som om jag vältrar mig i självömkan och kan inte riktigt fokusera. Jag har förstås fortfarande siktet inställt på att bli 100% frisk, det finns ju inget annat. Men det är, i vart fall inte för mig,just nu så jävla lätt att komma dit. De fysiska symtomen gör ju att jag blir mer å mer övertygad att helvetet vaknat till liv och ånyo vräker ut sina tentakler i kroppen min! Att gå runt och leva i det här cancerträsket är ibland pest och pina. Tänk om jag måste gå igenom ytterligare behandling igen, fattar inte hur jag ska fixa det. Jag vet efter dessa månader att det är många som uppfattar mig som stark och mer än en gång har jag fått höra att jag ser ju så pigg ut!

Å visst vissa dagar är det så och det syns ju inte utanpå när man som jag å många med mig har den här sjukdomen. Jag är ju inte någon som gnäller i parti och minut heller. Jag kämpar på och försöker hålla mig ovanför ytan. Men det är inte mycket mer heller just nu. Jag skulle vilja göra saker och ta mig ut på lite skoj, men jag förmår inte riktigt. Å det är jobbigt och tråkigt. Men jag kommer ju åtminstone ut lite, men orkar inte vara med mycket folk nå länge så de små utflykterna är oftast raskt avklarade. Jag ogillar det eftersom jag i vanliga fall absolut inte varit folkskygg. Nä fy fasiken, det här jävla träsket äter upp mig och nu behöver jag hitta en liten väg till ny kraft och styrka, frågan är bara vart!?

Mitt hopp just nu står ju till att jag vid nästa läkarbesök förhoppningsvis får positiva besked. Jag ska till Örebro om en vecka, så därefter vet jag mer om vad jag har att förhålla mig till hoppas jag. Fram till dess får jag som vanligt ta det varsamt, kämpa med tålamodet som just nu är i gungning, kort som fan menar jag då!!

Ja nu så, vältrat mig lite i träsket då! Annars kan jag berätta att helgen varit ok. Haft besök och gäst över helgen, fick jag lite annat att tänka på, puh! Idag har vi dessutom firat min namnsdag med min hembakade ananaspaj. Å jag fick ett underbart fint halsband som en present för jag kämpar så bra i ccancerträsket! Bär numera halsbandet närmast hjärtat<3. Nu får jag hoppas att ni alla får en bra vecka och att ni får njuta lite till av den vackra sommaren som pågår just nu/ Kram

 

Rosita

27 juli 2014 23:22

Jag önskar det fanns en stor fet OGILLA-knapp att klicka på. Nu markerar jag bara att jag läst genom gillaklicket. Tänker mycket på dig, du har betytt mer än du tror för mig. Stor o varm kram till dig Lotta.

lotten67

28 juli 2014 05:34

Ett varmt tack till dig! Stor kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom den då, den här känslan som jag bävat för. Något är uppenbarligen fel hos mig. Jag som känt eller faktiskt känner mig frisk. Kurvan avseende min fysik har pekat uppåt under rätt lång tid om jag får säga det själv. Har ju ägnat mig en del åt fy...

Jajamän, nu är jag i hamn! Iallafall så nära jag kan vara i detta nu? Några av er kanske noterat eller lagt på minnet att besök på ÖUS skulle ske 7/1. Sagt och gjort,biljett bokades och klockan ställdes på 05.00 för att jag skulle ha god tid på mig ...

Det här året lider mot sitt slut,äntligen! Aldrig har väl ett år känts så långt....Ett år som inte blev som jag tänkt eller hoppats på. Ett år fullt av smärta,ångest,oro, väldigt mycket illamående dessutom. Men också fyllt av tro,hopp och glädje. Ald...

Av de orden möttes jag igår när jag gjorde ett besök på vårdcentralen. Det är ju inte så ofta jag behöver gå dit numera så det värmde fint att få lite bekräftelse på det jag tror mig känna själv. Jag mår rätt bra nu med. Kroppen fortsätter svara posi...

Joråsåatt....tiden fortsätter gå och jag hänger med! Sitter nu med adventsfrukost och kollar nyhetsmorgon Söndag. Det är även kattens dag idag, så det ska förstås firas. Mina fyrfotingar ska få räkor till middag, fint ska det va? Ute är det mörkt,lit...