Jo så är det. Min älskade Felix har kommit hem å ordningen är återställd;-) Jag upphör aldrig att förvånas av dessa djur. De är precis som vi människor överlevare och kämpar även de! Felix har varit på rymmen förut och då har jag hittat honom, denna gång hittade han hem själv, bara det är ju en bedrift! Felix är ju inte van att vara ute numera, han är ju liksom omskolad till innekatt.

Hur som helst, inatt var jag uppe till typ 01.00 och hade som vanligt,varit ute på en sen runda å letat katt, dock utan framgång. Jag somnade rätt fort men vaknade med ett ryck 02.23 å tyckte absolut jag hörde ett jamande/bräkande ute på gården. Jag flög upp som skjuten ur en kanon;-) glömde helt bort de stela benen! Kastade mig ut på balkongen i bara mässingen och kikade ut och där nere sitter han, thé one and Only liksom. Savannah såg rätt chockad ut över mitt tillstånd. Jag tänkte, nu gäller det att du snor dig Lotta, man vet ju aldrig han kanske springer iväg igen ju! Jag slet upp min ytterdörr, tur jag kom ihåg att ta med nycklarna, annars hade vi blivit utelåsta oxå. Å jag lovar så snabbt har jag aldrig tagit mig ner för trappen, rycker upp dörren å då...ingen katt på bron. Fast jag hörde han så jag hittade honom runt hörnet!

Å tänk när jag lyfter honom spretar hans tassar åt alla håll, knäppgök, då ska han inte in. Blev en kort brottningsmatch som jag vann nästan på knock;-). Men vi kom in och han kastade sig faktiskt först över vattenskålen och sen lite krubb. Savannah satt avvaktande och iakttog den stores framfart och efter en stund gick vi i säng. Dock var i varje fall jag aningen uppskruvad så inte kunde jag sova! Men blev några timmars vila och nu är allt som vanligt igen. Kissarna är där de skall vara och matte tänker ha en skön relaxsöndag. Å imorgon börjar allvaret igen, Yeah!!!/ Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom den då, den här känslan som jag bävat för. Något är uppenbarligen fel hos mig. Jag som känt eller faktiskt känner mig frisk. Kurvan avseende min fysik har pekat uppåt under rätt lång tid om jag får säga det själv. Har ju ägnat mig en del åt fy...

Jajamän, nu är jag i hamn! Iallafall så nära jag kan vara i detta nu? Några av er kanske noterat eller lagt på minnet att besök på ÖUS skulle ske 7/1. Sagt och gjort,biljett bokades och klockan ställdes på 05.00 för att jag skulle ha god tid på mig ...

Det här året lider mot sitt slut,äntligen! Aldrig har väl ett år känts så långt....Ett år som inte blev som jag tänkt eller hoppats på. Ett år fullt av smärta,ångest,oro, väldigt mycket illamående dessutom. Men också fyllt av tro,hopp och glädje. Ald...

Av de orden möttes jag igår när jag gjorde ett besök på vårdcentralen. Det är ju inte så ofta jag behöver gå dit numera så det värmde fint att få lite bekräftelse på det jag tror mig känna själv. Jag mår rätt bra nu med. Kroppen fortsätter svara posi...

Joråsåatt....tiden fortsätter gå och jag hänger med! Sitter nu med adventsfrukost och kollar nyhetsmorgon Söndag. Det är även kattens dag idag, så det ska förstås firas. Mina fyrfotingar ska få räkor till middag, fint ska det va? Ute är det mörkt,lit...