God morgon på er! Påsken börjar lida mot sitt slut och min resa mot delmål 2 kan ta sin början. Jag har i dagarna tre försökt vila mig i form. Hade påskmiddag här hemma och tack vare mina nära å kära blev det genomförbart trots smärtor i rygg och höft:-(typiskt va!? Lördagen blev den dag då kroppen protesterade mest och jag underlättade ju inte det. För eftersom jag inte stod ut med att vänta på att nån hjälpsam människa skulle komma släpade jag upp mina balkongmöbler från friggeboden själv! Det gick ju bra inledningsvis men på slutet kändes det högt osäkert om jag skulle ta mig och skitkroppen upp för trapporna MEN möblerna är på plats. Min pappa säger att jag är lika envis som min mamma, det SKA bara gå! Det är vår devis det,klappat och klart. Hur som helst det är gjort och ryggen har sen fått vila. Påskdagen ägnade jag mig åt tvättstugan och lite social samvaro. Har träffat mina syskonbarn och det ger energi. De pratar liksom inte om sjukdomen, utan är precis som vanligt och ibland rätt lika mig;-) Helt enkelt en bra påsk, en del sol men jag får ju inte sitta i den. Försöker iallafall vara ute och täcka kroppen i den mån det går. Jag undrar ändå lite varför jag inte ska exponera mig för sol, tänkte först att det är för att jag ätit kortison men det gör jag ju bara i direkt anslutning till cytostatikabehandlingen, Hm ska ta reda på bättre vilken relation jag ska ha till solen fortsättningsvis. Ytterligare nåt jag inte vet med andra ord!

Idag åker jag alltså till Örebro. Kampen mot djävulen ska ta nästa steg, jag ska fortsätta vandra i denna vårdapparat, gå och gå lixom. Jag tror jag är skapligt förberedd att utsätta mig för fortsatt behandling och jag har läst om strålbehandling, brachyterapi så jag har en ganska bra uppfattning om vad som ska ske. Det som oroar minst just nu är cytostatikabehandlingen, slipper jag bara dess biverkningar så mycket som möjligt så är den behandlingen lindrig. Det är ju så att cancer är en sjukdom som kräver mycket speciellt omhändertagande och många behandlingsinsatser annars är den dödlig och kvick och falsk och dum! Å min övertygelse att jag ska tillfriskna sakta men säkert finns kvar och vinner i längden. Tålamod, fokus och stå ut finns fortfarande inget annat. Det okända finns framför mig, i det liv jag har bakom mig är allt känt. Att bo på hotell sex veckor lockar inte men det är ju samma där, finns inget alternativ! Å det kommer att bli bra och dagarna kommer att gå. Förhoppningsvis med fina varma dagar och lite utflykter och shopping. Som vanligt en sak och en dag i taget så närmar jag mig målet/ Kram

Jajamän, somnade vid halv två inatt och vaknade runt fem av att min gamla katt och följeslagare Felix stod i sängen typ 30 cm ifrån mig och bestämde sig för att kräkas:-( Ni som har eller haft husdjur kan nog ana att det inte luktar viol direkt;-) Ja vad gör man, jo upp i mörkret och riva ur sängkläder. Jag hade dessutom rejält ont i njurtrakten och höften. Fan kom nästan inte upp, fast jag är vrång så det fick så lov att gå. Och så i med nya sängkläder, två glas vatten och sen tog jag en morfie, annars har jag aldrig kunnat somna om. Morfie är ju sån smärtstillande och kramplösande tablett m lite morfin i. Tycker det är lite klatschigt att jag döpt den medicinen lite som selfie ni vet;-) Ha ha, roar mig själv iallafall. Jag somnade iallafall om och sen var det ljust när jag vaknade. Tuff start som fortsatte med irritation i hals och näsa, slemhinnorna far illa av djävulsdrogen cytostatika därav den irritationen. Dessa besvär kommer och går..tjatigt och tråkigt! Hur som helst förmiddagen var trist. Under eftermiddagen har jag mått bättre, tur det!

Varit ut på byn och handlat käk till morgondagens påskbuffe. Lugnt och skönt på affärerna idag. Hann också med ett inköp av nya kuddar och en bordsduk slank oxå med. Kuddar är ju en passion för mig och det finns alltid några som passar till mig:-D. Efter shopping snabb vila. Sen hade jag bestämt att laga en ny Myllimäkirätt. Idag blev det pasta penne med medelhavsrostade ugnsgrönsaker. Alltså en helt vegetarisk rätt. Enkel att göra och gott blev det. Jag åt t o m två portioner! Nöjd och mätt. Nu är det ju kväll så jag har bunkrat upp med en kanna kaffe och chokladägg. Ska läsa en stund och sen räknar jag med att det blir teve och lite chatt. Hoppas ni oxå njuter av stillhet./ Kram

Jaha två dagar funkade jag nästan som vanligt! Full fart framåt å mycket gjort. Nu halvligger jag framför tv och är trött:-( ryggen oxå! Huvudet känns tungt och trögt. Nä fy vad det vänder fort. Jag har ju börjat inse det men kommer inte acceptera det utan kamp! Kroppen är ju typ fem minuter efter hjärnan och så vill ju inte jag ha det, men men jag VET att den här sjukdomen kan yttra sig på det viset eller rättare sagt det är de där djävulsdrogerna som skapar det onda, tröttheten och trögheten. Och samtidigt är ju djävulsdrogerna effektiva just nu. Hm balansgång som vanligt. Jag är ändå glad att jag mått bra och känt mig fräsch ett par dagar. Ingen ångest heller och bara det är guld värt! Apropå guld så fick jag ju veta vid läkarbesöket i tisdags att jag har guldkorn i underlivet...Jag fattade absolut ingenting! Vadå? Har jag typ en guldgrotta nu helt plötsligt!? Oj oj jag är trots allt värd guld;-) Att ha guldkorn innebar att när jag var sövd för två månader sedan och genomgick en cystoskopi passade doktorn på att lägga in guldkorn, deras funktion, om jag förstod rätt, är att följa tumörens aktivitet och framfart! Alltså nåt som kan vara till gagn för mig. Så nu har jag inte bara guld i tänderna utan även i de nedre regionerna! Lär mig nåt nytt varje dag i denna situation.

Å apropå traditioner hade jag bestämt mig för att vare sig påskpynta eller dra igång nåt storslaget påskbord i lyan. Vad händer tror ni? Jo nu har jag tuppar och påskdukar och stearinkycklingar framme och har dessutom bjudit in mina närmaste till en påskbuffe på påskafton! Ja det är inte lätt att göra annorlunda och tänka nytt hela tiden. Ibland är det ju tryggt att bibehålla det man tycker om och inte förändra hela tiden. Det blir nog bra det!

Det som står närmast på agendan imorgon är att fixa med naglarna. Äntligen har jag köpt nagellack och slog till med tre olika färger när jag ändå var på gång. Känns som ett lagomt pyssel på en långfredag och vilsamt på nå vis. Sen blir det att åka å handla till påskbordet. Och jag funderar oxå på mina balkonger, om jag ska göra iordning dem med möbler och blommor innan jag drar till Örebro eller om det får vara. Hm Hm jag tror väder och dagsform får avgöra faktiskt. Nu önskar jag i vart fall er Alla en Glad Påsk med mycket vila och god mat och fina människor omkring er. Kram på er<3

Jajamän vilken bra dag jag haft idag. Plötsligt händer det liksom;-) Jag har hela dagen känt mig superfrisk och pigg. Allt det onda är som bortblåst bara. Tänk vilket lyft det blev för mig dessa positiva besked. Jag har farit fram nästan som i fornstora dagar;-) hunnit med än det ena än det andra. Ryggen har pallat rätt bra, fast nu ikväll mår den inte superbra. Men nu skiter jag i det! Det tar jag imorgon. Varit till sjukhuset å tagit blodprover inför nästa veckas behandlingar, två försök sen lyckades de att få blod ur porten. Hoppas nu bara att provsvaren kommer till rätt ställe. Varit på stan och handlat och faktiskt köpt några starköl, fatta va gött det ska bli! Det är jag så himla värd nu och det finns absolut nåt att fira ju;-) Jag hoppas ingen tror att jag tror att jag är frisk nu, det har jag stenkoll på att jag inte är,än. Men jag är på väg, sakta men säkert och efter elva veckors helvete är jag just nu så glad och sprallig och har energi, kör på det tills vidare. Klappat å klart! Träffade lite bekanta på stan, kul å tjattra lite. Och telefon och mess har gått varma idag. Blir glad för alla som bryr sig! När jag kom hem ringde en medarbetare och ville komma förbi med en leverans, välkommen sa jag! De kom två man starka och lämnade en stor vit Hortensia från mitt arbetslag! Jag blir rörd, stolt och glad<3 Undra på jag längtar efter dom.

Nu har jag sjunkit ner i soffan med grodrock på. Tar en öl och jag kan lova att det är skitgott;-). Varvar ner lite och imorgon ska jag ut på lunch med gamla kollegor och skicka hem en kollega på föräldraledighet. Det blir trevligt och skoj och förhoppningsvis gott. Sen blir det påskhelg, ladda kroppen inför nästa vecka med allt vad det kommer att innebära. Som sagt fortsätter njuta av livet! Stor kram<3

God morgon! Ja som jag bloggade igår blev dagen och beskeden på sjukhuset i Örebro en positiv upplevelse! Såna dagar är ju all ångest innan och under undersökningarna värt det på nåt vis. Dagen startade vid klockan sju. I med frukost och mediciner innan jag gick in i fasteperiod. Jag gillar absolut inte det där med fasta men jag fick ju i vart fall dricka vatten! En liter närmare bestämt;-) Hela morgonen/förmiddagen vankade jag mest av och an i storebrors lägenhet och byggde naturligtvis upp värsta scenariot, ni vet att djävulen fortfarande levde och att slutresultatet av den kommande röntgenundersökningen skulle visa en spridd cancer. Dessa tankar blandades med att jag skulle få ett positivt besked. Vid elvatiden var jag redo att transporteras till sjukhuset. Storebror skjutsade mig för att undvika att jag skulle hamna på fel buss;-) Sagt och gjort, på plats i God tid. Köpte banan, vätska och en chokladbit eftersom jag lärt mig nu att så fort röntgen är klar måste jag ha snabba kolhydrater, annars mår jag inte bra:-( och PET/CT tar ju typ 3 timmar så det var ju dessutom bråttom, eftersom jag hade läkartiden klockan 15.00 Letade mig fram till röntgenmottagningen, vilken känsla, denna gång slapp jag glida in i det där radioaktiva rummet utan sjukhussäng! Fjärilarna i magen fladdrade men inte så mycket. Jag visste ju den här gången Hur det skulle gå till och det var ju resultatet som oroade mig igår. Så i säng, nål skulle sättas, och inte fick de använda infusionsporten så idag har jag ett rejält blåmärke på handen. Hm det står jag ut med numera! Sen en liter vatten till och ligga i knappt två timmar, inte läsa för kroppen ska vara still under tiden de där radioaktiva isotoperna far runt i kroppen. Jag började lite oroa mig att vi inte skulle vara klara t kl 15.00 men personalen lovade att det skulle funka.

Så 14.20 in i röntgenrummet, fem personer där,jaha som vanligt, vad ska alla dessa göra!?! Men det var ju dosplanerarna från strålbehandlingen bland annat. De har numera markerat strålområdet, bådemed tusch och en liten nål, som en tatuering liksom, var ju inte sådär superskönt när de stack i höfterna, men jag fascineras ju av vad jag står ut med, men det är ju för att hjälpa mig och att jag ska bli frisk! Sen in i röntgenmaskinen. In och ut i cirka 20 minuter. Kontrastmedel in, och jag mådde inte illa denna gång! Bara det var ju en lättnad! Ok klar 14.40 Lite bråttom, hann inte ens läsa av personalens ansiktsuttryck, vad hade de sett?? På med kläder och iväg. Pust, hungrig som få och pressade in dextrosol, banan. Letade mig fram till Onkologmottagningen, yes 14.56 checkade jag in där. Fantastiskt kroppen kunde vara lite snabb. Seger!! Satt mig i väntrummet, tyst så tyst. Fick veta att läkaren var försenad, så var det med det. Ångesten kröp på, då dök ju nojjorna upp igen, jo jo nu ska de tolka röntgenbilderna förstås! Å vad hittar de, Hur mår min kropp.....ja ni fattar ju! Jag hann ju dricka kaffe och lyxade med en skorpa!

Läkare Louise dök upp efter dryga halvtimmen, jaha tänkte jag, nu får de lägga på ett kol, jag har ett tåg å passa! Läkaren var trevlig och glad, danska var hon men bra på svenska. Vi småpratade lite, jag kände att säg nu då! Hon tog upp bilderna på skärmen, och då tänkte jag vill jag se eller?? Kikade i ögonvrån. Hon förklarade att hela min kropp är genomlyst och nu ska vi se.....Ja Lise- Lotte detta ser bra ut även om röntgenläkaren inte skrivit nåt utlåtande än! Njuren har hämtat igen sig delvis, finns ingen synlig spridning i övriga organ och tumörhelvete har ankrat! Känslan som kom över mig var glädje, lycka och jag riktigt kände hur ansiktet sprack upp i ett stort leende och jag pustade ut. Fan, allt jag stått ut med så här långt, det har varit värt varende minut!!!!!! Nu klarar jag allt. Haha där fick du din djävul. 1-0 till mig i första ronden!

Så sen gick vi igenom vad som ska hända i rond två. Startar med strålning 22\4 och parallellt med det cytostatikabehandling samt fyra sessioner med Brachyterapi. Oj oj all behandling som finns för min typ av tumör ska jag få. Nu fattar ni va, det kan bara bli bättre. Jag är så glad där i rummet så ingenting känns omöjligt! Hinner med en gynekologisk undersökning, ultraljud och koll av hjärta och lungor oxå. Ser bra ut! Hm ser bra ut? Ett underliv med en dum tumör!?! Ja ja allt är relativt! Sådär klappat och klart. Småskuttar mot tåget! Ringer mina närmaste och meddelar den glada och mycket goda nyheten. Glömmer t o m Hur hungrig jag är.

Hinner med tåget,där jag pustar ut, låter dagens besked sjunka in. Jag är fruktansvärt medveten om att allt kan hända i sjukdomen men just nu tänker jag leva och njuta hela påsk!!!! Frossa i godis och ägg. En eller ett par öl ska slinka ner. Den här djävulen kan gott fortsätta sova och fortsätta krympa. Kanske har hen fattat att så lätt tar den inte död på mig! Fuck you säger jag bara;-)

Nu önskar jag mina följare en riktigt Glad Påsk och skickar ett stort tack och kramar till alla er som stöttar mig på mitt livs viktigaste resa och den match jag ska vinna! Vi hörs å ses/Puss och kram<3

Ett noll till mig i matchen mot djävulen!!!! Nu är jag så jävla glad att Djävulsdrogerna har haft effekt! Jag vet att resan är fortsatt lång men nu tuffar jag hemåt på tåget och ler med hela kroppen;-) Återkommer imorgon med en liten recension av dagens bravader! Just nu är det bara,fantastiskt och härligt att leva. Bamsekramar till alla som hållt tummar å tår för mig idag och en del av er var ju med på sjukhuset rent mentalt!!/ Vi ses

Men hur fan tänkte jag. Sitta på tåget knappt fem timmar med en rygg som sett sina bästa dagar:-( Gäller att sträcka ut och försöka göra nån liten övning i sätet. Mina medpassagerare ser redan lite misstänktsamt på mig,förmodligen för att jag tog upp dosett och min fina Tablettkrossare. Den är ju jag superstolt över! Ja de får fundera då eller fråga om de undrar nåt! Som sagt ryggen pallar inte riktigt men jag står ut som med så mycket annat just nu. Antar ni förstår att jag är rätt ångestfylld och rädd nu. Närmar sig morgondagen med stormsteg. Helst av allt skulle jag vilja vända,kliva av den här resan och låtsas som att resan är över och jag tillbaka i vardagen. Men så ser ju inte verkligheten ut just nu. Alltså försöker jag peppa mig själv,har fått några telsamtal och mess och hälsningar som också lättar upp mig för stunden. Jag tänker inte ge upp oavsett vad som händer imorgon på sjukhuset men fram till dess blir det att slita ont och ta timme för timme. Just nu rullar tåget nånstans mellan Bålsta och Enköping. Drygt en timme kvar t Örebro. Där väntar incheckning hos storebror. Pizza och läsk samt soffmys. Det blir bra slipper jag vara ensam med ångesten och djävulen. Imorgon fasta från kl. 07.00.Sen sjukhuset från lunch till nån gång....Vi höres/ Kram

Uppe med tuppen som vanligt. Solens strålar letade sig in och förbi rullgardinen! Innan jag steg upp bestämde jag mig, idag ska jag ha en bra och skön dag. Stoppade ner cancerdiagnosen i det där svarta hålet som jag absolut inte tycker om eller vill vara i. Klappat! Nybryggt kaffe, nyhetsmorgon och ett korsord. Det visade sig ju att även om solen lyste därute är det synd att säga att det var varmt. Men det kommer det med, bara jag ger mig till tåls. Längtar till jag kan sitta på balkongen med morronkaffet och på min andra balkong med eftermiddagskaffet. Är lite lyxigt faktiskt med två balkonger;-) Efter frukost blev det ett pass med ryggövningar, vilket jag för övrigt även gjorde vid midnatt. Det har ju visat sig att jag mår bättre i ryggslut och ryggrad om jag gör dessa. Inte superbra men absolut stor skillnad. Lite lustigt att övningarna har namn, vem som nu kommit på det!? Jag kör katten, bryggan och en till. I kombination med att efter avslutad övning smörja in rygg, ryggrad och bröstkorg med ormsalva, känns det helt ok. Jag brukar annars använda tigerbalsam, men inte vet jag det funkar lite mindre bra nu så kanske jag blivit immun mot det;-) Hur som helst, huvudsaken nåt funkar.

Kroppen vaknade till liv i vart fall. Duschade och idag åkte peruken på. Blir lite kul för jag kan faktiskt trixa lite med spray (specialspray), så det blir ett resultat jag är nöjd med. Jag letade oxå fram lite örhängen, har bestämt att ha större örhängen än förut och jag har säkert femton tjugo par i mina gömmor som åtminstone vissa funkar att använda. Å så avsluta jag med att testa olika solbrillor, jag har i allafall fem bar å välja på numera. Kände mig riktigt fräsch och la upp en selfie! Sen har dagen rullat på, tvättstugan, promenad och ryktet har tydligen gått på stan att jag hade paj, blev lite fikasällskap på em. Å jag har faktiskt suttit ute med luva på typ 10 minuter sen drog solen iväg och regndroppar kom men det var det lilla det! Nu är det snart kväll och min kropp känns rätt ok och smärtfri. Så glad de dagar kroppen känns relativt ok och orken finns att göra saker. Det behöver jag så ofta som möjligt. Till middag kommer det att bli en vardaglig rätt men jag gillar den å.

Och imorgon em åker jag till Örebro! Det innebär att om två dygn vet jag utgångsläget för min fortsatta behandling. Håll Alla tummar, tår och be till nån högre makt att djävulen har vikit ner sig nånting, nåt annat finns inte! Jag har låtit mig inspireras av Klas Ingesson, tidigare fotbollspelare, han var ju min idol längre tillbaks. Numera sitter han i rullstol under sin rehabilitering efter att ha drabbats av cancer 2009. Vilken fighter han är. Han tränar Elfsborg just nu, i fall ni undrar! Klas var på tv4 igår och han förskönade absolut ingenting om sin tillvaro och visade sin fighting spirit på ett liksom betryggande sätt. Så kan Klas så kan jag, så det så/ Kram