Japp idag var det så dax. Brachybehandling nummer tre. Många blandade känslor och tankar under natten. Visste ju inte riktigt om det skulle bli nån behandling på grund av blodplättarnas avgång. Varit vaken sen 03.00 så sov iaf knappt fem timmar. Runt kl fem kommer nattpersonalen och dagen drar igång. Nya blodprover, nytt lavemang och så skrubbdusch på det. Proverna var dock inte bättre idag så ryggbedövning torde inte vara aktuellt. Droppet kopplas på så det torra i mun känns lite bättre. Sen i med mediciner idag bjöds på såväl antibiotika som smärtstillande och så lite lugnande på det. Under tiden försegick nån dialog med narkosen Hur det skulle bli idag. Jag började bygga upp fantasier och ångest förstås. Hur som helst 07.50 rullar vi ner till operationssalen.

Får sen ligga och vänta knappa timmen på någon slags besked. Tårarna rullade sakta ner för min kind och jag är oerhört tacksam att en av tjejerna från avdelningen satt hos mig. Är glad att det finns vårdpersonal med empati och medkänsla! Till slut fick jag information om dagens plan, som blev så här: ingen ryggbedövning på grund av blödningsrisk, utan narkos under tiden behandlingsutrustningen sätts på plats,sen vaken under röntgen och strålningstiden,narkos igen när behandlingsutrustningen skall plockas ut. Då tänkte jag, nu böjer jag på nacken och åker med utan protest! Poff så sov jag och när jag vaknade var prylarna på plats,dock enbart ringen och inga nålar idag. De vågade ju inte sätta nålar med anledning av blödningsrisken. Tyvärr hade jag även idag smärtor och var nära att ge upp å avbryta hela skiten. Dessutom otroligt kissnödig tills jag kom på att jag ju hade urinkateter dagen till ära;-) Fast det är liksom inte lätt att kissa för det. Hur som helst jag stod ut, fick smärtstillande,dock inga hästmängder,hjälpte bara lite,men i efterhand har jag förstått att om nålarna varit på plats har det varit ännu värre. Behandlingen i sig tog nio minuter. Sen fick jag sova några minuter igen. Klart! Underbar personal och en fantastisk manlig färgstark narkossköterska som tog så bra hand om mig. Fixade saker å ting med bravur. Fick också nåt förebyggande för illamående och kräkningar som avslutning. Han lovade att jag inte skulle kräkas. Å det har jag inte gjort heller! Åter på avdelningen har jag ätit både lunch och middag samt lite gofika. Klätt på mig egna kläder och t o m varit ut. Så mot för förra gången gick det trots allt skapligt. Imorgon är det sista brachybehandlingen, planen är lavemang kl.05.00,mediciner vid halv sju,transfusion av ett par påsar blodplättar mellan sju å åtta å så lite lugnande på det. 07.50 nånstans rullar vi ner till operation. Så nu ber vi alla till högre makt att det går vägen imorgon å att jag står pall för sista behandlingen med inre strålning.

Jag har oxå frågat varför blodplättarna är för få, svaret var att min benmärg har tagit mycket stryk efter vårens långa behandling och att nu behöver den hämta igen sig, å det kommer att ta tid förstås. Så bara kämpa på å vara glad inför varje steg mot mitt tillfrisknande. Nu är det ju dessutom nio vårddagar kvar. Heja Lotta!!!!! Snart är du vid delmålet!/ Kram.