2014 -02-04

Då var det dax, återbesök på gynmottagningen för att få svar på vad och var djävulen egentligen håller hus i min kropp. Sover ok natten innan men morronen blir tuff å svart!  Ångest pockar på igen, ett tag tänker jag att jag avbokar besöket å låtsas som detta aldrig hänt. Hur skulle det bli då? Trycka på bakåtspola knappen och börja om från 28/1 och då skulle jag absolut välja en annan väg. Den här jävla vägen jag är på just nu passar liksom inte mig på nå vis..  Men naturligtvis tar jag mig i kragen, gör mig iordning och går runt runt i min lya i väntan på att min följeslagare kommer. Vi pratar lite ångest igen men nu far Vi. På plats en stund före, jag bestämmer att jag vill gå in själv t läkaren. Vännen får vänta utanför, så som vanligt, jag bestämmer;-) när vi sitter å väntar dyker doktor Mårten upp, han jag träffade sist. Småpratar med oss och ser väl i mina ögon inte allt för dyster ut! Hm vad betyder det!?! Vi konstaterar ju även att det springer minst tre snygga läkare i denna korridor!!

Nu så kommer dr Christine å hämtar mig. Jag förklarar att jag vill gå in själv och då säger hon: absolut Lise-Lotte Du bestämmer! Ljuva toner för mig.....På rummet sitter vi ner och hon börjar med att ta fram en tavla med ett underliv. Jag darrar, det är ju nu hon ska bekräfta det jag redan vet. Å det är ju att cancern finns i hela min kropp å dagarna är typ räknade. Fatta det är inte lätt att leva i alla dessa nojjor å fantasier! Då säger hon: Du har livmoderhalscancer...och det positiva här och nu är att den inte spridit sig till övriga delar av kroppen men den typ du har går tyvärr inte att operera. Jag fumlar lite å så säger jag; jamen jag måste i vart fall ha cancer i vänster Ben å höft eller hur? Nu ser hon lite skum ut men förklarar att de smärtorna beror på att djävulen påverkar den glatta muskulaturen och därför gör det ont! Hm undra om det är sant.....fast nu blev jag liksom lite lite lättad iaf, för stunden, men cancer är en lömsk sjukdom det vet jag ju. Fast just då blev jag glad!! Å det kan ingen ta ifrån mig. Sen beskriver hon var den sitter och hur den växer, inåt eller utåt, jag kommer inte ihåg faktiskt men hur som helst operation är inte aktuellt!

Och så går vi igenom vad som ska hända mig nu, vad det finns för behandling, om jag vill ha behandling? Va hallå, vadå, ingen väljer väl bort behandling!?! Fast så här i efterhand förstår jag att vissa inte orkar med ett sånt här besked och kanske inte heller med behandling. Respekt för dem! Men jag gör ju allt, tar emot allt oavsett att jag är så jävla rädd för sjukdomen,behandlingar, biverkningar, ja egentligen det mesta som är kopplat t sjukdom. Jag klarar ju inte ens att svälja en tablett. Men hur som jag ska överföras som patient t Örebro sjukhus där det finns specialistvård för bland annat min sjd. Alla minahandlingar, bilder mm går iväg idag och det brukar gå snabbt att få komma dit. Jag får också veta att om de på Örebro delar Christines diagnos och uppfattning, får jag först åka på ytterligare utredningar, därefter kan de bli aktuellt med behandling typ sex veckor. Behandlingen skulle då innebära strålning fem dagar fem dagar/v och cellgift 1 gång/v. Och av den behandlingen skulle jag inte tappa håret. Känns iofs oviktigt men ändå. Ja då vet jag nåt och är i rummet lugn. Får veta att det inte är aktuellt att jobba, sjukskriven t o m Maj månad.   Hur jag nu ska klara det, jag är ju arbetsnarkoman som bekant:-D. Och så mediciner för smärta och sömn, ytterligare en ny dimension för mig. Å så kommer jag på rökningen? Ingen säger nåt om det...skumt eller så tänker man att jag är vuxen å vet att det alltid är dåligt att röka för hälsan oavsett cancer el inte! Jag frågar, hon säger, inte idé att försöka tvärsluta nu. Det kan innebära kraftig abstinens, apati och depression. Inget som gynnar mig nu. Men du kan testa att klippaav en tredjedel av varje cigg som en början!!! Hm Hm tål att tänkas på i vart fall. Ja läkarbesöket lider mot sitt slut, jag känner mig lite mer hoppfull än när jag kom. Men jag är helt införstådd med att jag har en allvarlig å lömsk sjukdom och ingen vet hur det blir med allt. Men jag får iaf möjlighet att utredas för fortsatt vård och behandling. Viktigt steg i processen!

Efter sjukhusbesök,fikar vi, hämtar medicin, går på stan, käkar God lunch. Ringer mina föräldrar och bröder berättar om vad som sagts och vad nästa steg blir. Pustar ut sen i lyan och försöker tänka positivt och framåt. Tog oxå till mig vad läkaren sa nämligen att jag ska tänka idag och framåt,inte älta,inte skuldbelägga mig. Det förändrar absolut inget! Så då jobbar jag med det. Å konstaterar att tisdag 4/2 blev hur som helst en bra dag och lite andningshål iallt det jobbiga å fruktansvärda som är! Kram på er alla fina<3 

Som ni säkert vet så när man drabbas av sjukdom kommer det mängder av tips om vad jag ska göra, vad som är bra å mindre bra. Hur jag ska leva, vad jag ska tänka på och vad jag ska äta. De flesta råd är säkert bra och vettiga, men jag har ju inget för hokuspokus och såna alternativa behandlingsmetoder. Kanske hamnar jag där framledes. Just nu förlitar jag mig på svensk sjukvård och tar till mig av råd som framkommer på www.cancerfonden.se. En otroligt bra och saklig webbsida som jag upplever inte försöker försköna denna sjukdom och inte heller skrämmer mig. Vardguiden.se är också en informationsida där jag hittat bra information om vad som händer, Hur det fungerar med allt möjligt inom vår svenska sjukvård.  Utöver dessa sidor försöker jag undvika att googla på sjukfomen, blir för mycket fokus på att vara sjuk och jag jobbar på att ha fokus på att bli frisk!

Hur som helst ett tips som kommit till mig från en klok kvinna är att vattenkrasse kan ha en läkande effekt på cancerceller. Sagt och gjort, Vi har sökt denna krydda med ljus och lykta. Det har dock visat sig att i min stad finns det inte att köpa, i vart fall inte färdig i kruka. Jag har googlat utan större framgång, Vi har frågat runt på affärer. Och till slut hittade vi fröpåsar! Och sen kom jag på att jag har människor i min omgivning som gillar trädgård å växter och grejer.  Konsulterade därför Kringlan som numera har odlat i sitt växthus, om hon hunnit förstås! Jag ser framemot när hon med sina gröna fingrar odlar fram stora krukor med denna kanske läkande växt som jag sen kan trycka i mig med hull å hår. Funkar det inte så har jag i vart fall provat. Och jag och min brorsdotter har också odlat i ett litet miniväxthus och det hsr börjat gro. Bra terapi var det ju att fixa med det!

Lingon ska tydligen också kunna ha någon slags positiv effekt på sjukdom, började därför med lingondricka på tetra. Funkar ju att dricka t frukost. Å så vitaminer i brus form. Ska ju försöka bygga upp energidepåer inför den behandling som komma skall! Och utöver det ska jag ha fysisk aktivitet så promenad varje dag ingår i förberedelserna....osvsett väder och vind.