Se där hela dagen har gått och idag har jag känt mig aningen stark! Lite trögstartad på morgonen, börjar ju bli van vid det nu även om jag inte är superbra på att hantera det. Sagt å gjort, drog igång kroppen lugnt å fint. Lite fjärilar i magen inför mötet med mina närmaste kollegor. Jag tänker att jag känner dem väl men vad tänker å känner de? Tror de jag är annorlunda? Kan de vara som vanligt med mig? Ja så gick tankarna. Men jag knallade ner t min gamla arbetsplats, tar typ fem-sju minuter men kändes som typ en mil, jävla skitkropp:-( jag är van att ta mig fram som en iller men det går inte just nu. Lugn å fin Lotta! Och kommer ner, pustar lite å sen in. Möter min kära chef som spricker upp i ett leende. Han känner mig väl efter alla våra år tillsammans. Lugn o trygg i hans famn men han är ju förkyld så det blev en kort kläm;-) sen möter jag en efter en på väg mot konferensrummet. Kliver in och då vill naturligtvis alla kramas! Jo jo, det gör vi och då säger jag nu så måste jag gråta å det får ni leva med! Katarina, klok som hon är, det är lugnt, här vågar vi visa känslor! Klappat. Får en present som jag öppnar när jag kommer hem. En underbart fin groda som ska bringa tur i mörkret. Tack fina Carina<3 Sen sitter jag lugnt å lyssnar. Konstaterar att de är sig lika å låter lika oxå. Hemtamt och bekvämt. Käkar sen gemensam lunch, pratar om allt möjligt. Känns helt ok. Efter lunch fortsätter de med ledningsgrupp och jag sitter m Katarina som vikarierar för mig och sköter sitt uppdrag på bästa sätt. Tryggt! Jag blir liksom kvar på arbetsplstsen t klockan fem! Fixar med lite smått å gott å pratar lite skit oxå. Saknar dock Kringlan trodde jag äntligen skulle få träffa henne, det hade jag uppskattat. Kanske nästa gång. Kommer på mig själv att jag varit igång hela dagen, Hm är jag trött? Nja kanske lite men går en stund på stan. Skönt å känna som vanligt en stund. Köper mig en mysoverall till och den är inte svart! Nix blå å orange;-) sen blir det fika på Waynes med broder Fluff. Äntligen!!!! Inte sett en café latte på fem veckor! Nu känner jag dock att kroppen små protesterar en aning. Drar på Hemköp å sen måste jag hem! Och jag går lugnt och fint hem. Landar vid köksbordet och andas, andas. Fasiken va glad jag är tänker jag, idag har jag varit aktiv, skött mig själv och hoppat över värktabletterna......straffar sig säkert men det skiter jag i! Jag behövde den här dagen! Viktigt för mig med aktivitet, social samvaro och lite jobbtänk. Jag har fått ytterligare en present idag. Götta och lite hjärngympa! Tack annijon<3 det värmer. Just nu ligger jag i soffan, bloggar lite och tänker vad många fina kloks människor jag har omkring mig. En rätt stor hejaklack i allt det svåra och svarta. De ska jag inte glömma. Å så har det visat sig att en del av er som följer mig här blir lite oroliga och får knasiga tankar när jag är lite sen med uppdatering. Jag vill säga till er jag är så jävla glad att ni finns, att ni följer mig på min blogg och jsg tycker så mycket om er allihopa. Glöm inte det! Rundar av för ikväll och resten av veckan blir det sjukhusbesök onsd och torSd och vårdcentral på fredag. Och ni blir alla vsrse om jag får några fler sjukdomar, verkar ju hända så fort jag besöker en sjukvårdsinrättning. Och till sist Fuck Cancer!/ Kram