Direktlänk till inlägg 20 februari 2014
Nu är jag äntligen hemma. Att sitta i typ sex timmar på en vårdavdelning utan mat å dryck tärde rejält. Men till slut 14.30 fick jag komma ner på röntgen. Å då får man åka säng. Tilläggas kan att jag informerat personalen om vilket ingrepp som kan vara aktuellt och så fick jag antibiotika som premedicinering. Ibland undrar jag....piller piller....tugga å svälj! Så ner t rtg, lämnas i ett hörn. De bygger om på rtg avdelningen. Vilken röra! Stackars patienter och personal. Så kommer en kvinna ut från datortomografin å säger; ska du in hit? Va nä nä det där är ju passerat just nu svarar jag. Ok! Går en stund, sen ser jag en personal jag känner, Du frågar jag, vet du var jag ska? Hon bläddrar lite i papper, jo men du står på fel plats! Meen....jaha? Ja du ska ju få vara med om lite småpyssel och det är i ett annat rum. Ok då väntar jag! Kommer en farbror Acke å tar i hand. Det är jag som ska ta hand om dig. Trevligt! In på rtg salen, möts av en yngre man, sjuksköterska. Japp nu så tänker jag. Hm Hm Hur borde du ligga å vad var det exakt du kom för????? Jag storsuckar, drar allt igen och visar hur jag bör ligga för de ska vara enkelt för dem och bekvämt för mig. Så kommer en tredje man in, mumlar nåt om att han ska hjälpa mig. Va fan ven är doktor tro? Så röntgenmaskin på, och vem blir förvånad, nu undrar denna man vad jag sökt för. Nu är jag nära bristningsgränsen, trött, törstig och hungrig. Då frågar jag, vem är du? Jag är din rtg läkare, Dr Mammon eller nåt. Jag sträcker fram handen å hälsar väluppfostrad som jag är;-). Nu så kör! Och katetern ligger rätt. Bra! Men inget rinner ut. Jag VET! Nu dyvlas det, vem och varför har du denna modell?ge upp tänker jag! Nån måtta får det ju vara. Och sen hämtas en fjärde man, läkare med tysk brytning som står å gapar i ett angränsande rum. Hur gör vi nu?????? Sen kommer han ut och undrar när jag blev opererad....ja mig veterligen har jag aldrig opererats i hela mitt liv! Ja detta är sanslöst, va fan är det för jävla kommunikation? Ska man behöva göra exakt allt själv vården, den frågan kommer liksom lite då och då. Men till slut enas man om att spola katetern och den funkar. Så nytt bandage, den ska spolas två gånger/v. Å går det inte då hittar vi på nåt annat. Tack å Hej leverpastej. Å så avslutar rtg m att säga jag kommer att skicka med en följesedel...då hade jag redan lämnat rummet, lagt mig i en säng å väntar på transport. När vi ska åter t avd kör stackars pojken fel, men jag instruerar rätt väg. Nu så tänker jag åka hem, hoppas att katetern hoppar igång och jag måste ha mat!!!!!! Blir utskriven efter en kort check med avd sköterskan. Jag känner hur slut jag är, fy. Ringer efter skjuts, Å kommer kör mig hem. Hon vill ju veta vad jag vart m om idag så vi drar t lyan. Å när jag kommer hem säckar jag nästan ihop. Tungandas får panik och ångest. Tryggt att Å är här<3 vatten, choklad, andningsövning. Vilar! Lättar efter en stund, men fruktansvärt obehagligt. Jag blev jätterädd helt enkelt. Min kropp tål ju inget! Sen så fixar Å pizza och jag ligger raklång. Bröstet slutar picka hårt och kroppen känns lite lättare. Fortsätter vila och nu känns det bättre. Hoppas på det håller i sig resten av kvällen å natten. Fortsätter dricka och vila. Ja ni vilka pärser jag går igenom! / Kram
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||||
|