Idag har jag känt eller känner mig relativt pigg. Sover helt ok igen och det är bra sägs det. Jag är tacksam för det, än så länge har jag faktiskt totalt sett sovit de flesta nätterna sen djävulen gav sig till känna:-( det är ju som tur är, sällan jag har ont så jag inte kan sova. När jag inte kunnat sova har det främst varit kopplat till cytostatikabehandlingen och dess biverkningar samt kortisondoserna inte på grund av cancersmärtor. Däremot för jag nästan varje dag en inre dialog med mig själv dels om när jag har smärtor, vad det innebär och hur kan jag lindra dessa eventuella smärtor. Naturligtvis handlar detta om när jag har smärtor i underlivet eller dess närhet. Det jag kan konstatera så här långt är i vart fall att den oerhörda smärta jag kände natten innan jag fick min cancerdiagnos egentligen inte har visat sig igen! Får vi vara glada för,det kan jag lova! De smärtor som kommer nu är istället i angränsande områden, nedre del av buk,höfter, ryggslut, ibland i benen, då främst det vänstra. Hm nu ser jag ju när jag skriver att det var på fler ställen än jag trodde men märk väl,jag går INTE runt och har konstant ont nånstans, dock är det nog så att det inte är många dagar jag är helt smärtfri. Smärta har ju olika uttryck och olika grader. Jag vill ju gärna tro att jag har hög smärttröskel eller helt enkelt vill jag plåga mig i onödan! Den här dialogen om smärtor är förknippad med intag av medicinen eller inte. Jag är absolut inte rädd för mediciner men en viss oro har jag för att fastna i nåt slags beroende även om jag mycket väl vet att jag inte hamnar där över en natt. Men det är ju oxå så att smärtstillande preparat kan föra med sig andra fysiska besvär och jag vill INTE ha några fler nu. Tänker mest på mag-tarmbesvär, nu funkar min mage bra och så vill jag fortsätta ha det så länge som möjligt, så det så. Alltså blir det kluvet för mig. Att stå ut med svår smärta är inte heller ok, kroppen far ju illa det.

Min kropp behöver ju all kraft och energi som finns och den har stora behov av att återhämta sig mellan behandlingstillfällena på olika sätt annars kommer jag nog inte alls palla med denna sjukdom, all omfattande behandling och det berg jag ska bestiga under min resa mot tillfrisknandet. Alltså behöver jag här och nu fatta beslutet att inta min smärtstillande medicin enligt ordination och inte hoppa över den. Så nu har jag skrivit ner det och de dagar jag på nytt börjar Jolla om att inte ta när jag har ont går jag tillbaka till den här dagen i bloggen och påminner mig själv om vad jag lovat mig själv! Oj oj jag ger mig själv löften i tid och otid, jag har en del att leva upp till. Men när det är löften till mig själv är det ok och går det åt helvete är det bara mig själv jag sviker! Men nu måste jag rusa, håller på att frosta frysen, kylskåpet är redan städat och röjt. Och imorse var min favvokock Tommy på Tv så ikväll ska jag sno ihop Quesadillas med grönsaker, mums va gott det ska bli;-) dock skiter jag i det där med vin. Nä tacka vet jag svartvinbärsdryck/ Kram