En lång dag börjar lida mot sitt slut. Imorse upp tidigt,sov lite så där ryckigt. Förmodligen inför dagens behandlingsession å hur det skulle bli. Laddade upp m varm dusch, ser hårtestarna som rinner runt mina fötter:-( nä idag ska håret bort! Det får vara nog. Jag kommer att klara det oxå! God frulle å lite vila. Bär iväg mot sjukhuset kl 8.00 Pappa o mamma åker med! Eller rättare sagt jag åker med dem förstås;-) Lite pirr men förvånansvärt lite. På plats tidigt, får vänta att dagvården ska öppna. Mamma är med å hennes rullator å. Min läkare kommer, släpper in oss. Jag slänger lite käft, kvittrar om att det kommit urin tre dagar i rad i katetern. Tänk nu gör den typen av händelser mig glad å lättad. Livet är som sagt föränderligt och fort kan det gå. Katetern blir med andra ord kvar. Installerar oss på salen. Placerar mor med stickningen på synligt avstånd. Jag klär av och går i säng! Japp då är jag sjuk några timmar då. Sen tar det ju typ en timme med förberedelser och kontroller av olika slag. Nål i infusionsporten, funkar direkt. I med koksaltlösning, fem olika preparat för att förebygga allergiska reaktioner och illamående. Blir inte trött denna gång heller av de preparaten. Blodtryckskontroll var 15 min blir det idag fram t lunch. Oväntat? Nä idag är det ju än mer viktigt att hålla koll eftersom när djävulsdrogerna går in kan mycket hända! Så dax för påse ett, idag ska en läkare vara med som extra säkerhetsåtgärd eftersom Lise- Lotte behöver det. Hm va? Fast sen kom jag på det är ju extra tryggt. Sen kör vi! Låg hastighet, jag känner inget obehag. Ligger lugnt å fint pratar med dr Zoltan. Å det är ju ännu en riktig goding;-) bonus alltså. Han uppskattar mina fina naglar, säger sätt på någon läcker färg! Oopps..den nivån idag. Ja sen rullar det på inga komplikationer av prep ett och mamma pratar lite med mig. Vi skrattar å har det bra. Tar ju typ fyra timmar att få prep ett så mamma går ut ett tag. Jag har det ok och blodtrycket är ju sådär:-( Sen mat, nån soppa å nån slags pudding m hallon. Slukar allt! Jag är som vanligt hungrig. Till morronfika fick vi ju kaffe i plastmugg å en torr skorpa! Jag spetsade dock till det med en chokladbit! Mamma kommer åter å vi bara är. Jag lite trött men sover inget. Lite rastlös efter lunch. Sen i med nästa prep, det ska in på en halvtimme! Går bra, läkaren kommer förbi. Funkar klockrent! Runt tre är vi klar för hemgång. Katetern spolad, sår omlagt. Nya medicinordinationer genomgånga å noterade. Tyvärr börjar jag må illa snabbt:-( men åker hem tar ett illamående piller. Dricker massa vatten å lite vila. Blir snabbt bättre, puh! Så sen bestämmer jag mig. Nu ska håret bort! Broder Fluff får göra det ikväll. Å så kommer han, ångesten börjar stiga men men...vi gör det!!!! Nu är det borta. Känns märkligt. Lite lessen fast det är ju coolt oxå! Så känns det nu. Drar ut å käkar med sjal på huvudet. Åker å handlar ifall jag kommer att bli dålig av behandlingen. Då blir jag ju i värsta fall liggande några dagar. Kommer hem putsar frillan. Sen tänker jag så här. Ska jag dela med mig t omvärlden om min nya look?? Ja det ska jag! Omvärlden får tänka,tycka och känna vad det vill. Jag har bestämt att jag är en unik och fantastisk person precis som alla andra. Verkligheten ser ut som så att får man diagnosen cancer å tar emot cytostatikabehandling innebär det i många fall att håret ramlar av! Vill också visa att vi ska vara stolta över om vem vi är och vad vi står för. Bilden ligger alltså ute på sociala medier. Och som en fin man skrev till mig nyss, styrkan sitter inte i håret, som tur är! Anar att jag kommer pendla i känslorna om håret men det tar jag då. En dag och en sak i taget och det viktigaste först. Å det är fortfarande jag! Kram och ha en fortsatt fin vecka där ute Alla fina människor som följer mig på min blogg!

Klappat!